Allt om sågklinga: Val, geometri och skötsel

En bra klinga gör större skillnad än många tror. Kapning går snabbare, snitten blir rena och risken för kast minskar. Oavsett om materialet är massivt trä, skiva, aluminium eller plast är valet av klinga avgörande för resultatet. Den som lär sig grunderna gör både arbetet säkrare och billigare.
Rätt klinga för jobbet
En sågklinga är en cirkulär skiva av stål med tandspetsar som skär materialet. Tänderna kan vara av härdat stål eller toppas med hårdmetall (HW) för längre livslängd. Rätt diameter, håldiameter, tandantal, tandform och spånvinkel matchar både maskinen och materialet, vilket ger raka snitt, låg vibration och längre brukstid. Det första steget är att matcha klingan med maskinen. Diametern måste rymmas i skyddet. Håldiametern ska passa axeln, ofta med passande reduktionsring. Klingans tjocklek får inte vara bredare än klyvkniven på en bordsåg.
Klingans bredd (kerf) påverkar både kraftbehov och materialspill. En tunn kerf kräver mindre effekt och ger smalare snitt, men är mer känslig för sidolaster. En kraftigare kerf är styvare och tål tuffare matning, särskilt i grovt virke. Toleranser och dämpning betyder också mycket. Klingor med laserskurna expansionsspår minskar vibrationer när stålet värms upp. Skåror fyllda med dämpande material sänker ljudnivån och ger renare snitt i höga varv.
Praktiskt val i tre steg:
1) Välj diameter och hål som passar maskinen.
2) Utgå från material: trä, skiva, aluminium, plast eller stål.
3) Bestäm tandantal och kerf efter önskad yta och hastighet.

Tandgeometri som styr resultatet
Spånvinkeln, ofta kallad krokvinkel, styr hur aggressivt klingan tar. Stor positiv vinkel ger snabb matning i trä. Liten eller negativ vinkel ger kontrollerad kapning i kap- och gersågar samt i skivmaterial och metaller. Negativ vinkel minskar risken för att arbetsstycket dras uppåt i sågen. Tandantal och spånrum hänger ihop. Fler tänder ger finare snitt men kräver långsammare matning och mer maskineffekt. Färre tänder ger snabbare klyvning men kan lämna sågspår. Rätt balans ger en snygg yta utan brännmärken. Om brännmärken uppstår saknas ofta spånrum, klingan är slö eller fel vinkel används.
Hårdmetallbestyckade klingor (HW) dominerar i yrkesbruk. De håller skärpan längre och tål högre varvtal. För timmer och grovt virke förekommer även stellite-spetsar som tål smuts och kvistar bättre. I många verkstäder används två baser: en klyvklinga med färre tänder och en kap-/justerklinga med fler tänder för rena snitt på tvären. En enkel tumregel hjälper vid finare snitt i skivor: använd stöd på undersidan och kap med klingans tandriktning mot den känsliga ytan. En såglinje med maskeringstejp, eller förskärning med kniv, minskar risken för urflisning ytterligare. För den som vill hitta ett brett urval av klingor för trä, skivmaterial, aluminium och mer, samt få råd om val och skötsel, finns tole.se. Där finns både standardklingor och speciallösningar som matchar krav på precision, hållbarhet och säkerhet.